nathaliesmamma

alltså hur bra man än kan må ena sekunden så kan allt raderas andra sekunden.
just e såna här situtioner är det underbart att få skriva av sej lite.
det spelar nog ingen roll hur många sparkar i magen jag får eller hur många knivar i ryggen jag har så länge jag reser mej och skriver av mej. igår var ju en sån dag då allt raderades för mej igen och jag började se rött.
trodde allt var bra mellan oss igen, att han accepterat mina val..men igår så fort jag tryckte på "logg in" så förstod jag att det inte riktigt var så längre..all allt vi pratat om bara var falskt och inget betydde något...när man får ett sånt slag av någon som jag trodde stod mej nära, en som borde stötta mej även om jag skulle vilja göra en fel tattuering i ansiktet..men nä tydligen är man värd vatten för honom.
men jag tackar...jag behöver inte han, nu vet jag iaf hur det ligger till så jag kan gå vidare, glömma han och bygga upp mitt liv igen utan han.

jag vet att några av er tror det skulle kunna vara alex jag skrivit om men nej..han och jag är oskiljbara...och jag älskar han mer och mer för varje dag..han är en underbar kille och "gummi"pappa.
<3