otäck dröm
inatt drömde jag om nathalie.
ingen härlig dröm som jag kan tänkas ni förstår med tanke av rubriken.
nä hon dog..hon slutade andas när hon sov. jag var helt hysterisk i början och efter ett tag så försökte jag sluta tänka på det men minsta lilla sak fick mej att tänka på henne igen..hennes kamrater,bilen,hennes leksaker, ljud, leende och grimaser..jag drömde att monica kom gående med sin mamma och hennes mamma frågade om jag var nathalies mamma, jag satt och grät i ett hörn helt själv. sen frågade hon hur gammal nathalie var och monica sa att hon var en månad yngre än theo.
på nåt konstigt sätt så begravdes nathalie på kullen vid glumslövsskola, jag ville att hon skulle kunna se allt från höga höjder.
jag vaknade och grät och var tvungen att kolla ifall nathalie andades.
den drömmen fick mej verkligen att tänka och uppskatta nathalie på ett helt nytt sätt.
hon är väldigt gnällig, men hon kan ju inte säja vad hon vill, en dag kanske det verkligen är så som i drömmen, en dag kanske hon inte finns mer, jag vill inte tänka så men kan inte hjälpas, jag måste måste ta vara på den tiden jag har med henne, jag vill verkligen inte missa något med henne.
även om det inte blir som i drömmen så komer ju dagen då hon är stor och inte låter mej iakta henne eller vara med och leka med henne. jag tar allt för givet känns det som, jag läser helab tiden om folk som förlorar sina barn och jag kan inte ens tänka mej hur det skulle vara men tänker aldrig på att nästa gång kanske det är om nathalie jag läser om i tidningen.