nathaliesmamma

jag är tillbaka  i huset som suger ut all livsglädje...
det är faktiskt sant alltså.
jag var glad idag på jobbet, jag har varit super glad och lycklig alla andra dagar. men så fort jag kommer hit så sjunker livsglädjen ner i botten och jag mår skit.

nu ligger jag i sängen och kan inte sova. tänker och tänker hela tiden.
tänker på idag..vilken skitdag det varit. bråket idag, kniven i ryggen.

tänker på orken och lusten att fortsätta.
jag är så deppig vissa gånger och känner mej så sjukt sviken av folk att jag snart tar jimmys råd och hänger mej. vissa stunder orkar jag inte leva vidare alltså, tänker bara på hur lätt det skulle vara och hur bra det skulle vara...hade det inte varit för nathalie så hade jag inte varit här idag kan jag lätt säga, för så dåligt jag mår så finns det inte att fortsätta.

gnistan liksom är inte här.