nathaliesmamma

jag är glad att jag har det som jag har det idag.
jag har märkt att jag inte var mej själv innan, jag levde mer eller mindre instängd i det förhållandet jag hade innan. jag fick säga upp bekantsapen med alla mina vänner, jag blev inte stöttad när jag berättade att jag höll på med ett band...det var löjligt enligt jimmy. i hans ögon var allt som hade med musik barnsligt..jag blrinner för musik så redan där skulle jag anat att det inte skulle hålla. hans kommentar till mina killkompisar var att en kille aldrig bara vill vara vän med en tjej utan vill alltid något mer..vilket han i dagens läge inte håller själv.
då jag inte hade något jobb så var pengasituationen kass..jag ärinte dum utan förstod det själv men inget blir bättre om man bråkar om det.
i slutet insåg jag att jimmy och jag var som två magneter som inte gick ihop utan stötte bort varandra ist.
jag tackar han idag att han var modig nog att ta steget att göra slut. jag är även glad att han är den som är far till mitt barn för han är otroligt bra med henne hon kommer alltid först i hans ögon. det ända han kunde tänkt på var att timingen uinte var jätte snäll att göra slut på...alltså min 25års dag kommer ju aldrig tillbaka..hans kommentar till det var att en födelsedag kommer varje år...mmm eller hur men nu tvingas jag minnas den varje år..tack.

händelserna efter uppbråttet var ju inte roliga alls...jag har förträngt dom dock
nu är jag lycklig och försöker leva i nuet, inget blir bättre av att tänka bakåt i tiden och ångra saker och ting.

jag har världens bästa kille som jag verkligen bill leva med, han förstår mej och gör mej hel.