nathaliesmamma

ni som följt mitt liv i verkligheten vet oxå om att jag inte längre har någon kontakt med min pappa.
inte heller har den där "kompisrelationen" med jimmy som jag hade innan.
dock trivs jag som det är just nu.

pappa gjorde ett försök till kontakt på min födelsedag men jag avvisade det då det handlade om ett mail där orden "liten konflikt" användes..han vet inte ens hur mycket han sårat mej genom att avsäga sej rollen som pappa och morfar bara för att jag bytte namn.
visst jag kan vara långsint men jag anser inte att man gör så mot sitt barn, och ska han ens få chansen att lösa detta så duger inte ett telefonsamtal eller ett mail utan det ska ske personligt. eller har jag fel?

sen till nästa kille...jimmy.
ja det är inte lätt att hålla en kompisrelation med någon man gett 7 år av sitt liv till..naturligtvis blir minsta lilla mening en tändning till bråk, ett tag gick det jätte bra sen helt påplötsligt så låg vi i ett jätte bråk...sen skaffar han en psyko tjej (säger jag inte bara för att jag är hans ex utan det stämmer) hon snokade och la sej i saker som inte angår henne om hur jag uppfustrar min dotter..humm ingte något som e ok tycker jag.
men tack o lov så finns hon inte med i bilden mer (sorry jimmy)
i dagens läge så har jag och jimmy en ganska bra relation..inga bråk iaf. (dock kommer jag nog aldrig förlåta honom helt för hans sätt att göra slut och händelser runt det)

men men idag är jag lycklig som det är...